HuskurerOnt i magenTarmproblemBenskörhetKlimakterietNyttig matPollenallergi

Sanningen om sötningsmedel – så farliga är de enligt experten

03 nov, 2017 
Lightläsk
De gör oss sjukare, tjockare och till och med dementa. Larmen om sötningsmedel är många. Men är de sanna?
Annons

Det senaste året har det kommit en strid ström av larm om sötningsmedel, särskilt de som finns i lightläsk. De påstås vara minst lika onyttiga som vanligt socker, öka vår hunger och vikt samt göra oss sjuka i bland annat diabetes typ 2. Men ofta är det små och få studier som ligger bakom larmen. Tittar man på den stora helheten av forskningsrapporter ser bilden annorlunda ut.

– Byter man sockersötade produkter mot sötningsmedelssötade produkter så ökar förutsättningarna att gå ner i vikt, säger MåBras nutritionist Anki Sundin.

Läs också: Dietisten: ”Lightläsk är det bästa för kroppen”

Forskare har bland annat jämfört hur mycket energi (kalorier) folk som dricker sockersötad respektive sötningsmedelssötad dryck till maten får i sig.

– De som väljer en dryck med sötningsmedel får i sig mindre energi. Men mängden mat man äter skiljer sig inte åt, man äter varken mer eller mindre oavsett dryck, säger Anki Sundin.

Annons

Det är alltså sockret i den sockersötade läsken som ger den extra energin.

Påståendet att vi skulle bli hungrigare och äta mer av sötningsmedel togs bland annat upp i ett vetenskapsprogram i tv. Vad man inte tog upp var att larmet byggde på en studie där man låtit bananflugor äta extrema mängder av sötningsmedlet sukralos. Mängden motsvarade att en människa skulle äta kilovis av det varje dag.

Läs också: MåBra granskar: Hur bra är de naturliga sockeralternativen?

I andra fall har larmen handlat om hälsorisker med sötningsmedel, som att de påverkar tarmflorans bakterier och därigenom ökar risken för diabetes typ 2. Den här kopplingen har man sett bland annat med sötningsmedlet sackarin. Men sackarin är ett av de minst använda sötningsmedlen i Sverige i dag. Så eftersom det handlar om ytterst få studier blir det missvisande att dra alla sötningsmedel över en kam.

Ett av de sötningsmedel vi i Sverige använder mest av är aspartam.

Annons

– Aspartam består av två vanliga aminosyror som finns i alla proteinrika livsmedel vi äter varje dag. Det är inte ett dugg främmande för kroppen och vi klarar av att hantera det i mycket stora mängder, säger Anki Sundin.

Läs också: 5 anledningar att skippa light-läsk

Faktum är att den övre gränsen för aspartam motsvarar åtta liter aspartamdryck. Allt under åtta liter aspartamdryck om dagen anses alltså säkert för hälsan.

– Men självklart ska man inte dricka så mycket, det blir helt enkelt för mycket vätska för kroppen.

För en frisk, vuxen person är en burk lightläsk då och då inte farligt. Att byta ut sockersötad läsk mot lightläsk kan snarare vara positivt för den som annars får i sig för mycket socker.

Hur ska man då tolka rapporterna om att sötningsmedel ökar risken för sjukdomar som stroke och demens, är de helt tagna ur luften? Kanske inte, men man ska inte dra förhastade slutsatser heller, menar Anki Sundin:

Annons

Läs också: Är det farligt att dricka lightläsk?

– Självklart är det viktigt att ta hänsyn till nya rön. Samtidigt blir det galet att tolka ett eventuellt samband mellan ett sötningsmedel och sjukdom som att socker skulle vara bättre. I överdrivna mängder vet vi ju att socker blir ohälsosamt.

I de studier man har sett att sötningsmedel ökar vissa sjukdomar är riskökningen oftast väldigt liten.

– Och riskökningen kan bero på andra livsstilsfaktorer också. De som konsumerar mycket sötningsmedel kan vara, eller ha varit, överviktiga från början. Det i sig kan ha ökat risken för sjukdom.

Läs också: Experten om socker och snacks – vad är sämst att äta?

Guide: Så väljer du rätt sött

Dra inte alla sötningsmedel över en kam! För det finns skillnader. Här är de vanligaste, icke energigivande sötningsmedlen:

  • Aspartam (E 951) består av de två aminosyrorna fenylalanin och asparginsyra, som finns naturligt i många livsmedel. De bryts ner till små mängder metanol (träsprit) i kroppen. Ett glas läsk sötat med aspartam ger dock mindre metanol än ett glas apelsinjuice. Är inte helt fritt från energi men tillsätts i så små mängder att kaloriinnehållet ändå blir väldigt lågt. Ska inte ätas av den som har sjukdomen PKU, fenylketonuri. 100–200 gånger sötare än socker.
  • Acesulfam-K (E 950) är ett syntetiskt sötningsmedel som oftast används i kombination med andra sötningsmedel eftersom det har en något bitter smak. Kalorifritt. Kan påverka insulinet något. Tål värme och kan användas i bakning.
  • Sackarin (E 954) ger noll kalorier, passerar matsmältningsapparaten utan att tas upp av kroppen och påverkar inte insulinnivån. 300 gånger sötare än socker.
  • Sukralos (E 955), helt kalorifritt sötningsmedel som är 500–600 gånger sötare än socker. Passerar kroppen utan att påverka insulinet. Tål upphettning och kan användas vid bakning. I naturen bryts sukralos ner långsamt och är därför ifrågasatt ur miljösynpunkt.

FOTO: Shutterstock

Nya rön: Lightläsk kan öka ditt midjemått

Läs också: Nya rön: Lightläsk kan öka ditt midjemått

Annons