Relationsakuten: "Renoveringen knäcker mig"

Erika skulle få gratishjälp att renovera huset. Nu bor hon på en byggarbetsplats, är osams med familjen och vet inte hur hon ska ta sig ur situationen.

Erika, 53:

Jag har alltid drömt om att bo i ett hus på landet. Men eftersom jag var ensamstående mamma i många år fick jag nöja mig med lägenhet.

Så för några år sedan, när värdet på lägenheten stigit, slog jag till och köpte en gammal sommarstuga på 50 kvadratmeter.

Det var förstås inte bara att flytta in, utan mycket måste fixas. Hela idén var att det skulle bli så billigt som möjligt. Min exman och min äldste son, som båda är i byggbranschen, lovade att göra jobbet gratis. I utbyte skulle de få bygga ett garage på tomten där de kunde meka med sina folkracebilar. De sa att det var en baggis, allt skulle vara klart på ett par år.

Nu har jag bott i huset i sju år och det är fortfarande inte färdigt.

Vardagsrummet har isolering och plast på väggarna och toaletten saknar fuktspärr.

Under alla år har bara min familj varit här på besök. Jag skäms för hur det ser ut och vill inte bjuda hem någon.

Det är också psykiskt jobbigt, eftersom vi har haft så många konflikter. När det här började var mitt ex och jag kompisar och jag hade en bra relation med min son – så är det inte längre.

Jag tycker att han och min exman inte tar tag i saker ordentligt, utan duttar lite här och där. Dessutom började de förstås bygga sitt garage innan mitt hus var klart, trots att vi kommit överens om att det skulle vänta.

Så det känns som om jag blivit lämnad i sticket. Jag kan inte klara av alla ombyggnader själv och har inte råd att anlita en firma. Plötsligt är jag i en beroendeställning gentemot dem – det är bara att hacka i sig vad de säger.

Egentligen är det största dilemmat att de aldrig vill förklara varför de gör på ett visst sätt. Kunde man bara prata och ha en vettig dialog skulle det vara lättare att acceptera varför det blir som det blir. Men de tycker att jag bara ska lita på dem utan att ställa frågor och krav.

Jag har alltid varit spontan och energisk, men det här har dränerat mig på all kraft. Ibland är jag osäker på om jag kommer att kunna njuta av mitt hus ens när det är färdigt – bitterheten sitter i väggarna.

Jag behöver hjälp att hantera det här på ett bättre sätt, både när det gäller kommunikationen med exet och sonen och när det gäller stressen. Hur ska jag göra?

Psykologen: Gör något – du är inte maktlös!

Hemmet ska ju stå för trygghet och avkoppling, men för dig har det snarare kommit att bli din största källa till stress. Jag förstår att du funderat mycket över varför din son och exman inte jobbar på hårdare med bygget.

Bryr de sig inte om dig eller förstår de inte hur du lider? Alla människor har ju olika prioriteringar och kanske tycker de inte att det är så farligt att leva med lite byggplast omkring sig.

Men det ligger ändå nära till hands att tro att det kan finnas andra förklaringar. Att bygga om ett hus är jättejobbigt. Även om man är i byggbranschen så är det en annan sak att dels sköta allting själv – på byggen finns det ju specialister till allt – och dels hinna med det på sin fritid.

Kanske är det så att båda innerst inne känner att de har tagit sig vatten över huvudet och att bygget även för dem har blivit något som bara väcker stress och dåligt samvete.

Du ber mig om hjälp med att hantera kommunikationsproblemen med din son och ditt ex, och den stress som hela situationen lett till. Jag tänker att det vore som att täta taket med tuggummi.

För det första: Är det verkligen du som har kommunikationsproblem? Och på vilket sätt skulle det hjälpa att hantera stress samtidigt som du lever kvar i den situation som har orsakat stressen?

1. Du behöver skrida till handling och göra någonting åt din situation. Som du beskriver det så finns det ingen utväg ur ditt dilemma. Du beskriver en känsla av hjälplöshet, där du är fången i ett spindelnät av olika omständigheter. Men sådana förlamande känslor stämmer sällan med verkligheten. De är tvärtom just ett vanligt symtom vid stress, och bidrar också till att vidmakthålla stressen. I själva verket är du ju en energisk person. Det gäller bara att hitta tillbaka till din energi!

2. Börja med att rannsaka dina egna negativa tankar och ta reda på fakta: Vad är det som säger att du inte har råd med att anlita en firma som gör jobbet? Det finns en väldig massa sätt att göra projektet så billigt som möjligt och i nästan alla människors liv finns det något som man kan spara in på, eller tjäna en extra slant på – om det verkligen behövs. Och vad är det som säger att du inte kan klara av någonting själv i renoveringen av ditt hus? Ingen människa föds med bygg-kunskaper, men de flesta vuxna kan lära sig åtminstone en del. Och i värsta fall: Man kan faktiskt sälja även ett halvfärdigt hus – och flytta tillbaka till lägenhet.

3. Jag tror att du måste ställa saken på sin spets. Vill du ha kvar din psykiska hälsa, kunna ha ett normalt umgängesliv och rädda familjerelationerna? Eller väljer du att fortsätta leva som du har gjort de senaste sju åren för att inte riskera ett ekonomiskt bakslag? Det valet ter sig väl inte alltför svårt? Som bonus kommer du också att få en enorm kick av att själv ha klarat av det som alldeles nyss kändes övermäktigt. Förutom ett nytt boende kommer du också att ha fått en ny självkänsla och ett nytt självförtroende av att ta tillbaka ditt liv i dina egna händer.

 /Jenny Klefbom, psykolog

Av Anki Sydegård