Annons

Matlögnerna som får dig att gå UPP i vikt

Om du motionerar får du äta hur mycket du vill... eller? Här är sex myter om kost och träning som hindrar dig från att nå målvikten.
artiklar | recept
Hälsoverktyg
Kaloritabell
Motionstabell
Räkna ut ditt BMI
Räkna ut ditt kaloribehov
Räkna ut din midja / höftkvot
Ner i vikt - tjänster
Onlinekurser för nya vanor
Veckans meny
Nyhetsbrev

Annons


Annons

Myt 1: Så länge du äter hälsosamt behöver du inte bry dig om kalorier.

Även hälsosam mat innehåller kalorier, socker, salt och fett. En halv avokado ger 161 kalorier, och 18 cashewnötter har 163 kalorier i sig. Röda viner och mörk choklad är fulla av antioxidanter, men i övermått kan de leda till att du går upp i vikt. Fullkornspasta och fullkornsbröd har lika många kalorier som vanlig pasta eller vanligt bröd. Skaffa dig en uppfattning om hur många kalorier våra vanligaste livsmedel innehåller så att du inte luras av hälsoglorian som hänger ovanför en del av dem.

Myt 2: Du kan gå ner 5 kilo på 2 veckor.

Du kan förmodligen gå ner så snabbt om du blixtbantar, men mycket av den vikten lär återvända när du börjar äta normalt igen. För att gå ner ett halvt kilo måste du göra dig av med 3500 kalorier. Det gör du bäst genom att äta mindre portioner och röra på dig mer. Om du äter 500 färre kalorier varje dag i en vecka kommer du att gå ner cirka ett halvt kilo. Det är en normal viktminskning. Du kan även välja att äta 250 färre kalorier och bränna 250 kalorier varje dag genom motion, till exempel genom att ta en daglig powerwalk på 30 minuter.

Läs även: 6 sätt att äta 500 färre kalorier – varje dag

Myt 3: Om du tränar får du äta hur mycket du vill.

Många tror att de kan öka sitt matintag bara för att de tränar. De äter en rejäl lunch och ett extra mellanmål och undrar sedan varför de inte går ner i vikt. Men de flesta av oss bränner inte så mycket att det jämnar ut sig. Om du vill unna dig ett mellanmål, ät i så fall en lite mindre lunch. Forskning visar att människor oftast överskattar hur många kalorier de förbränner under ett motionspass. I en studie fick deltagarna springa på ett löpband och sedan äta motsvarande mängd kalorier från ett buffébord. De överskattade antalet brända kalorier med tre till fyra gånger. Sedan överkompenserade de genom att äta två till tre gånger så många kalorier som de i själva verket hade bränt.

Läs även: MåBra:s motionstabell: Så många kalorier bränner du vid träningen

Myt 4: Det är alltid smart att välja att äta sallad.

Många skulle må bra av att få i sig mer grönt. Ett par nävar grönsallad ger 10 kalorier. Men om du går all in och kör extra allt, och lägger till fetaost (90 kalorier), valnötter (93 kalorier), bacon (50 kalorier), kyckling (139 kalorier), tranbär (46 kalorier), krutonger (100 kalorier), ett hårdkokt ägg (78 kalorier), avokado (114 kalorier), och dressing (76 kalorier), så går din lunch loss på 800 kalorier. Nöj dig kanske bara med ett hårdkokt ägg, avokado och fiberrika grönsaker. Då får du både muskeluppbyggande proteiner, nyttiga fetter och kolhydrater som mättar.

Myt 5: Du blir fet av att äta fett.

I teorin låter det rimligt: Fett har nio kalorier per gram, kolhydrater och protein har bara fyra kalorier per gram, så för att gå ner i vikt måste du undvika fett. Men fett är inte fienden. Fett gör dig inte fet, lika lite som att grönsaker gör dig grön och socker gör dig söt. Fett kan öka din mättnadskänsla så att du äter mindre totalt sett och undviker att småäta mellan måltiderna. En annan fördel är att fett hjälper dig att tillgodogöra dig vissa vitaminer och näringsämnen.

Läs även: Bitte: Jag slutade småäta med hjälp av LCHF

Myt 6: Det är bättre för hälsan att äta light-produkter.

Fett är en av de saker som gör att maten smakar bra. När man tar bort fettet från livsmedel försvinner mycket av smaken. För att kompensera för detta bortfall tillsätts ofta socker, sötningsmedel och tillsatser för att förbättra livsmedlens smak och konsistens. Dessa tillsatser är inte alltid bra för kroppen. Satsa i stället på att äta naturliga råvaror och mat med naturlig fetthalt. Dessutom så betyder inte ”låg fetthalt” och ”fettfri” att livsmedlen är kalorifattiga. Dessa etiketter kan också få dig att äta mer. Deltagarna i en studie åt upp till 50 procent mer av livsmedel som forskningsledarna falskeligen märkt med ”låg fetthalt” än de gjorde av exakt samma livsmedel med de riktiga etiketterna på.

Text: Erik Olkiewicz

Källor: Realsimple.com, Eatingwell.com, Prevention.com, Oprah.com, Popsugar.com

Dela
Tweeta
Maila
Annons

Annons
Annons
Annons
Nytt från MåBra Mamma

Laddar