Annons

Kräset barn kan lida av en ätstörning

Sedan 2013 finns diagnosen "selektiv ätstörning" och antalet fall i Sverige ökar. Det här kan vara mycket jobbigt, både kroppsligt och psykiskt.


Perioder av kräsenhet hos barn är inte något ovanligt. Många är de föräldrar som nästan tappat hoppet om att lyckas få sitt barn att äta ordentligt. Det vanligaste är det succesivt går över i takt med att barnet blir äldre och når skolåldern. För vissa kan det dock hålla i sig hela livet.

Annons

Även om det bara är en liten procent så kan problemen faktiskt vara en erkänd diagnos – ”selektiv ätstörning”, på engelska ARFID (Avoidant restriktiv food intakt disorder) skriver forskning.se. Diagnosen blev känd 2013 och i Sverige är det fler och fler barn som tillskrivs den.

Läs också: Varannan förälder ser inte sitt barns övervikt

– Selektivt ätande är vanligt i småbarnsåren, men minskar påtagligt när man närmar sig skolåldern. Det kan vara mycket bekymmersamt för föräldrar även om det inte klockar in på diagnos, säger han till forskning.se.

För att få diagnosen ska ätandet medföra en ”påtaglig närings- eller energibrist och/eller ett påtagligt psykosocialt lidande” säger Ulf Wallin som är överläkare i barnpsykiatri, forsknings- och utvecklingsledare vid kompetenscentrum ätstörningar syd i Region Skåne och handledare i barn- och ungdomspsykiatri vid Lunds universitet.

Eftersom ARFID är relativt nytt så är är forskningen bara i stargroparna och man vet inte ännu vad ätstörningen beror på. Ulf Wallin menar att en viktig faktor är en medfödd ökad känslighet vad gäller lukt, smak och konsistens. Det medför att barnen bara äter 10-15 olika livsmedel och då oftast kolhydrater.

Läs också: 9 tecken på att ditt barn är högkänsligt

Det här leder till näringsbrist vilket gör att barnen kan hamna i svält och samma tillstånd som vid anorexia nervosa. Det är otroligt jobbigt och här är det viktigt att skolan blir inkopplad och får hjälp att förstå diagnosen och vad den innebär.

Men går ”selektiv ätstörning” att behandla? Ulf Wallin säger nej baserat på de erfarenheter han har, men menar samtidigt att det med vissa metoder går att vidga barnens meny.

Det ska också tilläggas att trots att ARFID är en erkänd diagnos så finns en viss skepsis. Per Johansson, docent i klinisk psykologi vid Lunds universitet, menar att det kan vara ett problem att barn har perioder av selektivt ätande men att det också kan vara ett problem att framställa det som något sjukligt.

Källa: forskning.se

 

 

 

Dela
Tweeta
Maila
artiklar | recept
Hälsoverktyg
Kaloritabell
Motionstabell
Räkna ut ditt BMI
Räkna ut ditt kaloribehov
Räkna ut din midja / höftkvot
Ner i vikt - tjänster
Onlinekurser för nya vanor
Veckans meny
Nyhetsbrev
Annons

Annons

Annons


Annons

Nytt från MåBra Mamma

Laddar nästa sida…