Nyttiga snacksNyttiga receptNyttig frukostNyttiga mellanmålNyttig julmat

"Jag tycker illa om min styvson"

08 nov, 2012 
Annons

Fråga:

Jag har förbjudna känslor mot min mans 13-årige son, som bor hos oss varannan vecka – tycker verkligen inte om honom! Jag skäms över mina känslor, jag är ju den vuxna som ska vara accepterande men det är svårt.

Han är så avig, det blir som en sur ilsken stämning som lägger sig över hela huset. Vid middagen sitter vi alla tysta och försöker jag säga något till min man svarar han knappt – han blir så spänd när hans son är här. Det är ständiga konflikter, sonen klagar på maten, sitter med mobilen och spelar musik så att det skakar i fönstren. Min och min mans förhållande blir uruselt av det här! Jag har försökt påpeka för honom att det inte fungerar, men han vägrar svara. Någon dag efter att sonen åkt hem kommer värmen mellan mig och min man tillbaka, men sedan är det kört igen.

Snart särbo?

 

Svar:

Dina känslor är fullt begripliga, med tanke på hur din mans son beter sig. Börja med att acceptera dina känslor i stället för att döma dig själv.

Annons

Det låter trots allt som att det är din man som är det främsta problemet här. Det är ju faktiskt han som har ansvaret för sin son. För att hjälpa honom att kliva fram som förälder behöver du sätta en gräns. Det är förstås inte helt lätt med hänsyn till att han inte verkar mottaglig. Men det är ändå viktigt, både för din egen och relationens skull.

Var tydlig med hur du upplever situationen och berätta hur detta påverkar er relation. Kanske din man kan söka hjälp hos en föräldragrupp för att få verktyg att hantera sin papparoll? Fråga också dig själv om en förändring är möjlig. Om inte har nog förhållandet svårt att överleva de här prövningarna.

Också tonårssonen skriker efter gränser och mår sannolikt inte bra av tystnaden och otydligheten. Han behöver vuxna förebilder som säger ”stopp”, vilket också är det mest kärleksfulla en vuxen kan ge ett gränslöst barn. Känn efter hur du bäst kan närma dig pojken. Kanske kan du berätta för honom vad hans beteende får för konsekvenser för dig och vad du skulle önska? Även om ansvaret för pojken primärt är din mans, vilket han själv behöver förstå, så har du rätt att må bra och slappna av i ditt hem.

Christel

Annons