"Jag orkar inte svara när mamma ringer"

Fråga:

Jag är så orolig för hur det ska gå med min gamla mamma, som är 81. Hon klagar över att hon är ensam och frågar hela tiden när jag ska hälsa på (jag bor 30 mil bort och har inga syskon). Jag åker dit en helg i månaden och försöker hjälpa till så gott det går (hon har hemtjänst också) – men varje gång jag ska åka därifrån gråter hon. Och då blir jag irriterad, troligen för att jag känner att jag inte räcker till. Jag får så dåligt samvete, och jag tänker också på allt mamma gjort för mig under åren. Samtidigt orkar jag inte åka dit varenda helg, jag jobbar heltid och har en egen familj att ta hand om också. Hon ringer varenda dag, ibland orkar jag inte ens svara… Och känner mig som världens hemskaste dotter.

Marita, 53

Svar: 

Du beskriver en situation som jag tror att många av oss känner igen: vi vill gärna finnas där för andra. Det kan vara våra barn, vänner, partner, föräldrar eller kolleger. De behöver oss och vi tar hand om deras behov.

Samtidigt glömmer vi bort att ta hand om oss själva, eller – och om vi gör det – så får vi dåligt samvete. Kanske också andra blir ledsna, besvikna eller arga om vi säger nej och då känner vi oss ännu sämre.

Det här är en ond spiral, för ju mer vi försakar våra egna behov, desto mindre ork, energi och glädje får vi – och desto sämre mår vi. Till slut är vi så utmattade att vi inte orkar finnas där för någon. Dessutom kan det bli som du beskriver, att vi börjar känna motvilja eller ilska mot dem som vill ha vår hjälp. Vi känner att det alltid är vi som ger. Och då har vi hamnat i en situation där våra relationer präglas av missnöje, irritation och besvikelse. Och det är inga bra relationer.

Paradoxen är alltså att för att vi ska kunna finnas där för andra som de omtänksamma och kärleksfulla medmänniskor vi är behöver vi först och främst ta hand om våra egna behov. Att ibland säga nej till andra och välja att prioritera sådant som får oss själva att må bra kan alltså, även om det låter konstigt, vara det mest kärleksfulla vi kan göra.

Karin