En del av

Bråka med ditt barn – och bli en bättre mamma

22 jun, 2017 
https://image.motherhood.se/image-2601314?imageId=2601314&width=1320&height=689
Anki Sydegård
bråka med ditt barn
Säg till på skarpen – men bara när något allvarligt har hänt och gör det på rätt sätt. Här är psykologens råd.
Annons
7 tecken på att du har en tonåring hemmaBrand logo
7 tecken på att du har en tonåring hemma

Det är inte farligt att säga ifrån till sitt barn och ett bråk ger inte men för livet. Men många föräldrar är rädda för att göra fel och håller tillbaka – även när det är läge att ryta till.

– Föräldrar krånglar till sitt föräldraskap genom att oroa sig för att skada sitt barn och göra fel, säger leg psykolog Jenny Klefbom.

Men hur blir man en säkrare förälder?

Jenny Klefbom tycker främst att man ska skaffa sig en egen uppsättning normer och värderingar som man bottnar i. Prata med andra föräldrar, läsa på, men framför allt:

– Tänk själv! Gå inte efter vad andra tycker eller vad någon expert har sagt.

Här är psykologens råd om bråk:

  • Våga bråka. Många är rädda för att stöta sig med sina barn. Men att ha en levande dialog som också innefattar bråk är nödvändigt för att man ska en en relation. Annars blir man inte en riktig människa för dem. Det är inte meningen att man ska vara som en förskolelärare och säga ”bra, vad fint” hela tiden.
  • Be om ursäkt och ta tillbaka när det blir fel. Det är farligt att bråka på ett auktoritärt sätt. Det är bra om barn får upptäcka att vuxna kan ha fel, att de glömmer bort tiden och slarvar ibland – att vuxna är människor. Då får man en dialog och visar varandra ömsesidig respekt.
  • Säg till på skarpen – men bara när det behövs. Det är bra att ransonera sin ilska till när barnet gjort något riktigt dumt: varit taskig mot någon till exempel. Inte få utbrott varje gång något litet går fel: mjölk hamnar bredvid glaset, kläder ligger i högar på golvet…
  • Uttryck inte din ilska på ett sätt som skrämmer barnet, med utgångspunkt i barnets ålder. Det är till exempel aldrig ok att skrika till en bebis, eller hota en 6-åring med att lämna den ensam kvar på bussen.
  • Jämför dig inte med experter, som skolpersonal. Man måste skilja på professionellt och privat. De har en helt annan roll i barnets liv. Pedagoger kan bli arga, men ska inte skrika och hota. De kan också ge hem från barnen efter arbetsdagen. Som förälder har du inte den möjligheten och då måste rörelseutrymmet vara lite större.

Få nyhetsbrev från motherhood.se!

Få nyhetsbrev med massor av tips om mammalivet till din e-post varje vecka. Nyhetsbrevet är gratis såklart!

Annons