MåBra:s egenvårds-guide
från A till Ö

Det är hormonerna som ställer till det!

Akne är en hudsjukdom som karakteriseras av pormaskar, kvisslor och gula varkulor. Akne är vanligast i tonåren och förekommer mest i ansiktet och på övre delen av ryggen och bröstet. Här har personer med akne stora talgkörtlar. Dessa börjar tillverka mer talg och det bildas bakterier som gör att talgkörtelns öppning täpps igen och inflammeras.

Akne beror på en ändring i hormonbalansen som äger rum kring puberteten då produktionen av det manliga könshormonet androgen ökar. Detta hormon finns också hos flickor, men i mindre mängd. Om man äter fet mat eller inte har ingen inverkan, däremot kan problemet gå i arv.

Det finns olika sätt att lindra besvären, men det brukar ta flera veckor innan man ser en förbättring. Allra först ska man inse att det är viktigt att man inte klämmer på finnarna för då kan talgkörteln skadas och inflammationen bli ännu värre. Att tvätta ansiktet noga både morgon och kväll med en mild tvål eller ansiktstvätt för fet och finnig hy räcker ofta. Man kan pröva med att badda med aknelösning eller massera med aknegel som innehåller salicylsyra och gör att talgkörtlarna inte täpps till så lätt. Bland annat på apoteket finns flera receptfria medel som godkänts av Läkemedelsverket.

När huden blir torr är det viktigt att man använder en fettfri gel för att återfukta huden. Man ska undvika feta crèmer och oljor som kan täppa till talgkörtlarna igen och förvärra problemet.

För att dölja finnarna kan man använda ett särskilt täckstift som är anpassat för fet och finnig hy, finns också bland annat på apoteket. Den som har svåra problem som inte blir bättre efter flera veckors behandling med aknelösning och aknegel, kan pröva något av de receptfria läkemedel som innehåller bensoylperoxid, till exempel Stioxyl och Basiron. Dessa minskar mängden bakterier och löser också upp proppbildningen i talgkörtelns öppning. Medlen finns i olika styrkor och man ska alltid börja med den svagaste, så att huden inte blir irriterad i onödan och man ska inte använda preparaten i samband med solning. Hjälper inte detta heller bör man söka läkarhjälp för att få ett receptbelagt läkemedel.

Akneliknande förändringar i vuxen ålder hänger ofta samman med hudsjukdomen rosacea, som kräver andra behandlingsåtgärder och bör undersökas av läkare. Rosacea ger rodnad och ofta knottror och små varblåsor i ansiktet. Orsaken till sjukdomen, som kan försämras av värme, feta crèmer och starkt kryddad kost, är okänd. Antibiotika kan lindra besvären.

Växtsaften från liljeväxten aloe vera som blir alltmer populär kan göra små underverk på många områden. Den är bra för immunförsvaret, magen, huden och håret. Aloe vera är en flerårig liljeväxt som finns som krukväxt i många svenska hem. Den kommer ursprungligen från Egypten och Mellanöstern där man kände till dess läkande egenskaper redan år 1700 f Kr. Aloe vera växer vilt i Medelhavsområdet och odlas på Kanarieöarna, i Västindien och i en förädlad form också i Indien och Östafrika. Det finns omkring 160 arter av aloe vera. Det är saften från växtens köttiga, tjocka och taggiga blad som används. Den innehåller 20 av de 22 aminosyror kroppen behöver, mineraler, enzymer och vitaminer, främst B-, C-, E- och A-vitamin samt en form av kolhydrater som bland annat stimulerar cellernas uppbyggnad.   Aloe vera finns både för utvärtes och invärtes bruk. Eftersom aloe vera är lätt blodförtunnande ska det inte användas tillsammans med vissa läkemedel, till exempel Waran. Gravida bör också avstå från produkten. Aloe vera kan även hjälpa till att reglera sockerbalansen. Diabetiker bör därför vara uppmärksamma på sina värden om de börjar använda aloe vera. Det finns anledning att vara försiktig vid köp av aloe vera-produkter. Många produkter kan betecknas som ren bluff. Man ska köpa en produkt som är stabiliserad och certifierad. Aloe vera ska vara grumlig och tjock. Ser det mest ut som vatten så är det troligen också mest vatten. Enklaste sättet att kontrollera en aloe vera-produkt är att gå in på www.iasc.org som är International Aloe Science Councils hemsida. Organisationen undersöker alla produkter världen över. De som blir godkända får en certifieringsstämpel som trycks på förpackningen. Precis som vid all annan användning av naturläkemedel och kosttillskott bör patienter som tar receptbelagda mediciner diskutera användningen med sin läkare.   Aloe vera kan ha positiv verkan på: Akne och finnar: Rengör huden noga morgon och kväll. Badda sedan blemmorna  med ren aloe vera-saft. Artros: Juice eller drickbar gel kan  bidra till att lindra ledbesvär. Diabetes: Kan hjälpa till att reglera ämnesomsättningen och på sikt möjligen bidra till minskat behov av insulin. Eksem: Crème, salva eller gel (för fet hud) gör huden mjuk och smidig och kan i vissa fall också läka eksem men då krävs oftast att man kombinerar med att dricka aloe vera-juice. Insektsbett, solsveda, lindriga brännskador: Gel dämpar svullnader och lindrar smärta och irritation. Magkatarr, förstoppning och andra magproblem: Juice med saft från aloe vera stimulerar läkningen hos magsäckens och tolvfingertarmens slemhinnor. Samtidigt minskas produktionen av magsyra. Psoriasis: En studie på 60 patienter vid Universitetssjukhuset MAS i Malmö visade att personer med psoriasis fick lenare och mjukare hud om de regelbundet smörjde in sig med aloe vera-crème. Reumatism: Kombinationen av inflammationsdämpande och enzymneutraliserande ämnen i aloe vera-juice kan lindra ledsmärtor. Träningvärk: Ett särskilt liniment kan ge snabb lindring. Torrt hår: Schampo och balsam med saft från aloe vera kan verka positivt på torrt och sprött hår. Torr hud: Crème eller lotion gör huden mjuk. Kan också användas i fotbad.

Lyprinol hjälper många med astma

Kosttillskottet Lyprinol är en koncentrerad musselolja som är inflammationshämmande och smärtstillande. Oljan kommer från en speciell mussla som odlas i fjordar vid Nya Zeelands kuster. Tillverkningen sker med en patenterad teknik.

Oljan som innehåller en blandning av fleromättade fettsyror och viktiga antioxidanter har använts i århundraden av Nya Zeelands ursprungsinvånare mot reumatism och artros.  På 1970-talet började forskare på allvar studera musseloljans effekter i olika kliniska studier. Forskning, bland annat i Skottland, har bekräftat oljans positiva effekter på ledbesvär. Flera nyare studier har visat att oljan också kan ha god effekt vid astma- och allergibesvär.

En av världens ledande astma- och lungforskare, professor Peter J Barnes vid National Heart and Lung Institute i London har tillsammans med forskare vid Pavlov Medical University i S:t Petersburg gjort en placebokontrollerad 8-veckorsstudie på effekten av Lyprinol hos patienter som haft diagnosen astma i sex år. Studien visade att förbrukningen av astmamedicin och luftvägsvidgande medel minskade med 50 procent hos Lyprinolgruppen i stället för placebopiller. De fick även bättre sömn.

Det finns även flera svenska fall där patienter har slutat med sina vanliga mediciner när börjat med Lyprinol. En kvinna med allergiproblem som tvingades lämna bort sin hund och katt kunde hämta hem djuren igen bara några veckor efter det att hon börjat med Lyprinol.