Träning lindrar frusen axel

Eva-Britt Hysing, överläkare på enheten för långvarig smärta på Uppsala Akademiska sjukhus och specialist på rehabilitering, har mött många frozen shoulderpatienter.

– Runt 2 procent över 40 år drabbas, sällan i tidigare ålder, och fler kvinnor än män. Det börjar på en sida, men en av fem får det på andra sidan också. Man får det oftast bara en gång i livet. Hälften återfår full rörlighet, men för cirka 5 procent blir det kroniskt. 

– Det är en oftast spontan inflammation i axelns ledkapsel som gör att den skrumpnar ihop, vilket ger kraftig smärta och minskad rörlighet. Ibland beror det på sjukdom, diabetiker och hjärt-kärlsjuka drabbas oftare. Det är mycket invalidiserande och innebär ofta sjukskrivning.

Orsakar man tillståndet själv?

– Många tror att de har lyft fel eller gjort en olämplig rörelse. Men det finns ingen klar koppling till en felaktig rörelse eller till att det är en arbetsskada.

Hur ställer man diagnos?

– Frozen shoulder kan inte spåras på röntgen eller labprover. Viktigaste symtomet är att inte kunna rotera underarmen utåt. Det är viktigt att få tidig diagnos för rätt hjälp, men kunskapen i primärvården varierar.

Hur lång tid tar det att bli frisk?

– Det tar cirka två år och består av tre faser som varar några månader var. Första fasen som är 2–10 månader lång innebär mycket smärta. Sedan kommer andra fasen med stelhet och mycket dålig rörelseförmåga. Man har svårt att lyfta armen framåt och uppåt och kan inte rotera underarmen utåt. Ofta är smärtan inte så intensiv i denna fas. Fas två kan vara upp till ett år. I tredje fasen får man mer rörlighet och då kan smärtan öka något igen.

Vilken behandling hjälper?

– Kortisoninjektion, sjukgymnastik och träning. I första fasen kan en eller ett par kortisoninjektioner ge effekt i kombination med träning inom det smärtfria rörelsemönstret. I andra fasen fortsätter man med töjande träning. I tredje fasen ökar man på träningen mer och kan lägga på lite styrka. Man ska röra på sig så mycket man kan och undvika att vara helt passiv. Det kan förvärra tillståndet.

Av Helena Kubicek