Det är aldrig för sent
att göra upp med sin pappa

Det är mest pojkar som vuxit upp med en frånvarande pappa som uppmärksammas. Men flickor påverkas precis lika mycket.

–Som barn är det lätt att tro att det är ens eget fel att pappa inte finns där, att han inte tycker om en. Man känner sig oönskad och oälskad. Det tar ofta hårt på självkänslan, säger Julianna Weiss, legitimerad psykolog och psykoterapeut på en barnpsykiatrisk mottagning och med privat mottagning för vuxna i Stockholm.

Det kan vara lätt att måla upp en idealiserad fantasibild av sin pappa.
–Man kan vilja överkompensera för den kärlek man upplever att man gått miste om och fokusera på att bli väldigt duktig och ambitiös. Och ändå känns det inte nog. Man upplever att man inte duger som man är.

Skam och skuld

Många känner skam och skuld, även i vuxen ålder.
–Det är en vanlig reaktion när man inte känt sig sedd som barn.
Vad kan man som ensamstående mamma göra för att försöka underlätta?
–Hon kan berätta positiva saker om pappan, så att han ändå finns med på något sätt i vardagen som en verklig person. Om det går är det bra att få träffa sin pappa åtminstone några gånger så att man får något konkret att förhålla sig till. Och det är aldrig fel att vara tydlig med att det inte på något sätt är barnets fel att en förälder inte finns med i bilden.
Finns det andra manliga förebilder, som en engagerad styvpappa, kan det också kompensera.

Aldrig för sent

Det är aldrig för sent att bygga upp sin självkänsla och göra sig fri från skam och skuldkänslor.
–Via terapeutiska samtal och att arbeta med inre bilder kan man göra upp med sin pappa inom sig, och möta barnets känslor av svek. I och med det bekräftar man sig själv och kan lägga ansvaret där det hör hemma, nämligen hos pappan. Är man beredd på att kanske bli sviken igen kan det vara bra att söka upp sin pappa, och få en verklig person att förhålla sig till – även om man kanske inte vill ha någon djupare kontakt.

Av Anna Carsall.

Publicerad 2007/07.

LÄS MER OM RELATIONER!