Viktproblem handlar inte bara om att vi äter fel. Största problemet är att vi tänker fel, säger överviktsforskaren Lisbeth Stahre. För att gå ner i vikt måste du få koll på ditt emo-ätande.
- Tröstar du dig med en chokladkaka när du känner dig nere?
- Brukar du fira en framgång med något extra gott?
- Sträcker du dig efter en kaka när du står inför knepigheter och problem?
- Tar du en extra portion på lunchen vid stresstoppar på jobbet?
- Leder ensamhet och tristess till en tur till kylskåpet?
- Gör ilska och upprördhet att du bara måste ha en påse smågodis?
Har du svarat ja på flera av frågorna är du förmodligen en emotionell ätare som låter känslorna styra vad du stoppar i munnen. Men deppa inte, du är i gott sällskap – de flesta är nämligen emo-ätare.
–Det är naturligt att känslor styr vårt ätande, säger Lisbeth Stahre, kognitiv beteendeterapeut som forskat om viktminskning vid Karolinska institutet.
–Vi är födda med instinkten att söka mat för att få tröst, närhet och trygghet. Ett spädbarn som ammas ligger inte vid bröstet bara för att få näring; barnet lär sig snabbt att mat är förknippat med njutning. Precis som babyn skriker efter bröstet trots att den kanske inte är speciellt hungrig, blir den vuxne sugen på godsaker för att uppleva välbehag.
–Känslostyrt ätande är en instinkt som hjälpt mänskligheten att överleva – ända fram till nu då den istället gör oss feta och sjuka, konstaterar Lisbeth Stahre.
Överdrivet emo-ätande
I dag har emo-ätandet gått över styr. Det beror dels på att vi har en obegränsad tillgång på mat, dels på att vår vardag är så präglad av stress att vi inte hinner lyssna och reagera rätt på kroppens signaler om hunger och mättnad.
Enligt kanadensiska forskarna Peter Herman och Janet Polivy vid University of Toronto har vi blivit likgiltiga för kroppens naturliga signaler – i stället för att låta magen styra när och hur mycket vi äter låter vi klockslag, möten, tankar och känslor bestämma våra matvanor.
Ät långsamt
För att undvika osunt emo-ätande bör vi fokusera på själva ätandet vid varje måltid – och äta långsamt. Då hinner vi känna mättnadssignalerna och lägga ner gaffeln i tid, säger forskarna.
Herman och Polivy varnar också för att hårda dieter och jojo-bantning kan slå ut kroppens naturliga hunger- och mättnadssignaler så att man i stället låter känslorna styra i för hög grad och åt fel håll.
Överdrivet emo-ätande handlar framför allt om felaktiga tankar som leder till negativa känslor, enligt Lisbeth Stahre som skrivit boken Gå ner i vikt med kognitiv beteendeterapi (Forum Viva förlag).
Sött mot sura känslor
–Det är framför allt negativa känslor som orsakar sötsug och matfrossande, enligt Lisbeth Stahre. Mat är ett effektivt sätt att dämpa obehag.
Tänk dig att chefen kallar till ett möte och förklarar att hon vill att avdelningen ska bli mer effektiv. Du får en olustkänsla – chefen är nog missnöjd med mig – och försöker omedvetet dämpa känslan med en kaka till kaffet.
–För att stoppa den här typen av tröstätande behöver du tänka i en triangel, säger Lisbeth Stahre.
–Innan du stoppar kakan i munnen frågar du dig själv: Varför är jag plötsligt sötsugen? Vilken känsla ligger bakom? Och vilken tanke utlöste känslan?
När du spårat obehagskänslan tillbaka till mötet med chefen är nästa steg att ifrågasätta tankarna – och styra dem åt ett annat håll. Är tanken ”chefen är nog missnöjd med mig” realistisk? Finns det andra sätt att tänka och tolka det som skedde? ”Eftersom jag fått så mycket beröm för mitt arbete, är det nog inte mig som chefen är missnöjd med…”
–När man hittar alternativa – och positiva – tolkningsvarianter av olika vardagssituationer försvinner obehaget ganska snabbt, och suget efter sötsaker och onyttigheter minskar. Det gäller att hitta tankar som stärker dig och får dig att må bra. När du känner dig nöjd och lugn, växer ditt självförtroende. Då behöver du inte mat och sötsaker som tröst och kompensation, säger Lisbeth Stahre.
Triangel-tänk
Tanke Känsla Beteende
Tänk dig in i följande vardagssituationer och fundera över om du tänker i en destruktiv triangel som leder till emo-ätande eller annat kompensatoriskt beteende. Eller har du ett positivt triangel-tänk som får dig att handla på ett sätt som stärker dig och får dig att må bra?
Det är deadline och du måste lämna in ett papper som du inte känner att du är klar med.
FEL
Tanke: Alla andra hinner i tid, det är bara jag som är så här långsam.
Känsla: Stress, oduglighet.
Beteende: Du dämpar stressen med en chokladkaka.
RÄTT
Tanke: Det här papperet är inte perfekt, men det duger.
Känsla: Hanterbar stress, lättnad att det äntligen är lämnat.
Beteende: Du belönar dig med en stunds tidningsbläddrande innan du tar dig an nästa arbetsuppgift.
Maken jobbar över för femte kvällen i rad.
FEL
Tanke: Han bryr sig inte om mig och familjen, jobbet betyder mer.
Känsla: Ledsen, ensam, förbisedd.
Beteende: En påse chips i tv-soffan skingrar tankarna.
RÄTT
Tanke: Han behöver koppla av och vi behöver ses mer.
Känsla: Omtanke, längtan och förväntan.
Beteende: Du kollar i tidningen efter en bra biofilm som ni kan se i helgen.
Väninnan sitter och ältar sina äktenskapsproblem som du hört om i tio års tid.
FEL
Tanke: Hon använder mig som en slasktratt och lyssnar aldrig på hur jag har det.
Känsla: Utnyttjad, ointressant, förringad.
Beteende: En bulle till från kakfatet gör besöket mer uthärdligt.
RÄTT
Tanke: Tack och lov att jag har en så trevlig man och slipper känna som hon!
Känsla: Tacksamhet, lycka.
Beteende: Du föreslår att du och väninnan hittar på något kul ihop så att hon blir på bättre humör.
Av Eva Boholm.
Publicerad 2007/07.
LÄS MER OM PSYKOLOGI!