
När Sophie Håkansson fick barn för fyra år sedan ramlade hon ner i en förlossningsdepression.
–Första året var svart. Det enda jag orkade bry mig om var att min son hade det bra.
Hela tillvaron handlade om att ta sig igenom ännu en dag.
–Jag brydde mig inte om vad jag åt. Det blev mest smörgåsar och choklad.
Sophies familj och närmaste vänner fanns där hela tiden som ett stöd. Tack vare dem började tillvaron så småningom att ljusna.
–Då vägde jag 96 kilo, alla smörgåsar och allt godis satte förstås sina spår.
Livsfarliga erbjudanden
De dåliga vanorna hängde i.
–Jag åt godis varenda dag. De där erbjudandena med tre chokladbitar för tio kronor, som alltid finns framme vid kassorna, var livsfarliga. Jag ramlade alltid dit och åt sedan upp alltihop på hemvägen. Papperet slängde jag innan jag kom hem för att maken inte skulle se. Jag skämdes, visste att jag inte borde äta så mycket sött.
Nu när Sophie mådde bättre började hon fokusera mer på hur hon såg ut.
–Det var inte kul alls. Inga kläder satt snyggt längre. Jag ville inte visa mig för folk och trivdes inte med mig själv.
Sophie tänkte också mycket på hur övervikten kunde påverka hennes hälsa på längre sikt.
–Jag vill se min son växa upp, utan till exempel diabetes och hjärt- kärlsjukdomar. Dessutom vet jag att det finns barn som mobbas i skolan på grund av att deras föräldrar är kraftiga. Det ville jag förstås inte utsätta min son för.
Sophie gick med i ViktVäktarna och började tappa kilon.
–Men det var dyrt och lite ensamt. Jag ville ha mer kontakt med andra som var i samma situation som jag själv.
Sophie hade hela tiden hämtat inspiration från MåBra:s recept. Hon hade bytt ut vit pasta mot fullkornspasta, margarinet på mackan mot philadelphia light, vitt bröd mot grovt. Hon åt magert kött som kalkon och kyckling och slutade helt med godis.
–Jag var tvungen, för jag klarar inte av att bara ta lite. Då är det enklare att helt avhålla sig. Godis för mig symboliserar också hur dåligt jag mådde under depressionen, så det är inte alls positivt laddat. Nu äter jag nötter i stället. Nyttiga fetter i lagom mängd mår kroppen bara bra av.
Dygnet-runt-vänner
När MåBra startade sin vikttjänst på nätet, Lättviktarna, hakade Sophie på. Ett och ett halvt år senare hade hon gått ner 26 kilo.
–Jag hade aldrig klarat det utan alla nya vänner jag fått på hemsidan! Så fort man skriver i sin dagbok att det är motigt är genast flera där och peppar. Och man får kontakt med andra när som helst på dygnet. Det är ju när man blir sugen vid elvasnåret på kvällen som man behöver stöd. Det är också så bra att få inblick i hur andra har det, att det inte bara är man själv som har det motigt ibland.
Sophie kom också i gång med dagliga halvtimmeslånga promenader. Och hon tränar pilates hemma tre gånger i veckan efter en dvd hon köpt.
Numera väger Sophie 70 kilo. Och midjemåttet har minskat från 108 till 86 cm.
–Det är en underbar känsla att få på sig kläder i storlek 38. Sitter snyggt gör de också! Jag mår så mycket bättre med mig själv nu.
Ibland när Sophie är stressad eller känner sig lite deppig kan suget efter framför allt vitt bröd bli övermäktigt.
–Men då tar jag ett par mackor och sedan är det bra. Jag har lärt mig att sätta stopp i tid. Det hjälper att tänka på att jag aldrig mer vill se ut som jag gjorde förut. Det enda jag inte vill dra ner på är glass, jag är en riktig glassoman. Det har jag löst genom att äta lightglass.
Sophies gå ner i vikt-tips:
- Gå med i MåBraLättviktarna, där får du massor av stöd och peppning.
- Hitta en motionsform som är rolig.
- Sluta med godis, det är enklare än du tror.
- Låt viktminskningen ta sin tid.
- Stirra dig inte blind på vågen, mät dig i stället.
NAMN: Sophie Håkansson.
ÅLDER: 35 år.
VIKT: Från 96 till 70 kilo.
STORLEK: Från 48 till 38.
LÄNGD: 174 cm.
FAMILJ: Mannen Thomas och sonen Daniel, 4 år.
BOR: I Lomma.
INTRESSEN: Familjen, motion och mode.
Av Anna Carsall. Foto: Patrik Cederman.
FLER VIKTSUCCÉER!
Läs mer om MåBraLättviktarna!