Dagboken hjälpte mig nå min idealvikt!

Trots att Sara Angeskog, 24 år, var en aktiv tonåring som åkte inlines och spelade fotboll kom övervikten smygande.
–Jag trivdes inte i klassen under gymnasiet. Och mina föräldrar hade nyligen skilt sig. Jag åt helt fel mat och brydde mig inte om min vikt, säger hon.
Livet blev knappast lättare av att Sara blev allt tyngre. Så hon provade allt från Atkins till pulverdieter.
–Ingenting funkade eftersom jag stressade fram viktminskningen. Oftast slutade kuren med att jag gick upp ännu mer i vikt efteråt.
Under en tid bodde Sara i London, där hon arbetade som barnflicka.
–Där var det mer accepterat att vara kraftig. I butikerna fanns snygga kläder för överviktiga och skräpmat fanns överallt.

Knäna värkte

Sommaren 2004 vägde Sara hela 120 kilo och knäna värkte. Hon hade träffat pojkvännen Paul under Londonvistelsen och var gravid.
–Jag var 22 år men kände mig som 50. Jag var trött och kunde ligga och sova till två på eftermiddagen.
Sonen Bailey blev den verkliga vändpunkten.
–Jag ville inte att han skulle skämmas över mig när han blev äldre. Jag hade nått botten helt enkelt.
Och därifrån fanns det bara en väg – uppåt. Sara köpte massor av tidningar och läste på om viktminskning. Och hon utvecklade efter hand en egen metod: Hon promenerade varje dag före frukosten med sonen i barnvagnen. Vissa dagar gick hon fem kilometer, andra dagar det dubbla. Hon skippade socker, vitt mjöl, godis och alkohol.
–Och jag älskar MåBra:s recept!
Idén att skriva viktdagbok fick Sara från en tidning.
–Dagboken gav mig kontroll. Jag visste precis vad jag hade ätit och hur mycket jag hade motionerat.
Sara fyllde kollegieblock efter kollegieblock med sin vikt och sina mått.

Jobbet var en stark motivation

I sitt arbete som undersköterska har hon arbetat med både diabetiker och hjärtsjuka.
–På jobbet ser jag tydligt att övervikt är farligt och att man faktisk kan bli sjuk av det. Jag har också släktingar som har dött i hjärt-kärlsjukdomar. Det var en stark motivation när jag själv gick ner i vikt, säger Sara.
Det tog henne ett och ett halvt år att bli av med 49 kilo.
–Jag har en kompis som väger 50 kilo. Jag har alltså tappat motsvarande en hel människa i vikt. Det är helt otroligt!
Att hålla den nya vikten har varit minst lika svårt som att gå ner alla kilona.
–Det är hårt och tufft, men det går. Nu skriver jag dagbok på nätet. På bloggen redovisar jag öppet hur det går. Det är en kick att skriva dagbok offentligt. Jag får massor av stöd och uppskattning för att jag delar med mig av min vardag. Samtidigt sätter det press på mig, det är bra.
Många gamla bekanta känner inte igen Sara längre. Och ibland gör inte Sara det heller.
–Häromveckan beställde jag kläder på postorder och fick skicka tillbaka alltihop. Jag tror att jag är större än jag är och köper för stora storlekar. Numera unnar sig Sara lite godsaker ibland, till exempel på semestern. –Men då tar jag bara några bitar, inte ett halvt kilo som förr.
Den ”nya” Sara är en helt annan person än den gamla.
–Förut var jag alldeles för snäll för att ingen skulle ”se” övervikten.  Nu törs jag prioritera mig själv!

SARAS GÅ-NER-I-VIKT TIPS!

Skriv viktdagbok:

• Ta ett vanligt block och gör kolumner.
• Skriv upp din vikt och dina mått.
• Väg dig inte för ofta, varannan vecka är lagom. Mät hellre. Fyll i dina nya mått i dagboken varje vecka.
• Sätt dig ner efter varje måltid och skriv ner det du ätit. När du fått mer rutin kan du fylla i allt på kvällen.
• Skriv upp hur mycket du rört på dig under dagen.
• Sätt dina delmål på pränt. Unna dig en belöning när du nått målet.
• Om du vill kan du starta en blogg på nätet. Fördelen är att du får stöd av andra. Du kan också hitta vänner som är i en liknande situation.

Av Vivvi Toikkanen. Foto: Patrik Cederman.

FLER VIKTSUCCÉER!

Läs mer om MåBraLättviktarna!